Kan AI, Artificiell Intelligens, öka takten i beroendevården och ge den enskilde bättre stöd? I Almedalen visade Uppsala universitet en app som pekar på det.

Så kickar Almedalen igång igen. Efter två års stiltje respektive digitalt format är ”politikerveckan” tillbaka i fysisk form. Smeknamnet till trots, så är det procentuellt sett ganska lite partipolitik som dryftas i Almedalen. De stora områdena brukar växla med trenderna, men de senaste åren har vård och – föga förvånande – digitalisering varit föremål för var och varannan paneldebatt.

Genom yrkesmässigt och privat engagemang i e-hälsa har jag varit i Almedalen de senaste sju-åtta åren (för alla eventualiteter även de år som det fysiska arrangemanget inte blev av). Det är förstås bara en privat spaning, men jag tycker att det verkar gå mycket långsamt med just digitalisering inom vård och vårdpolitik.

Men kanske vi kan skönja ett trendbrott?

Första dagen på Almedalen 2022 arrangerade U-FOLD – Forum för forskning om läkemedels- och drogberoende vid Uppsala universitet ett seminarium under rubriken Kan AI bidra till minskad droganvändning och bättre behandling?

Sara Lindholm, Ersta sjukhus
Sara Lindholm, Ersta sjukhus

”Det första man ska konstatera när det gäller beroendevård, är att beroende är en hjärnsjukdom med en väldigt tydlig diagnos”, säger Sara Lindholm, läkare och chef för Ersta sjukhus i Stockholm.

”Med missbruk har man ofta andra psykiska sjukdomar”, menar Sara Lindholm. ”Här finns högre frekvens av självmord och annat beroende – det här är en dödlig sjukdom”.

”Vad finns det för behov hos vården? AI kan förutspå återfall, ge förslag på åtgärd när behovet av omedelbart psykiskt stöd är som störst”.

Fred Nyberg, Uppsala universitet
Fred Nyberg, Uppsala universitet

Det som var lite nytt under seminariet var att man faktiskt visade upp upphettade området AI i praktisk tillämpning. Fred Nyberg, engagerad professor emeritus vid Uppsala universitet, demonstrerade övergripande hur man använder en app i beroendevården, där AI används för att checka av att användaren är nykter och drogfri.

”Vi måste minska avståndet mellan vård och patient”, menar Fred Nyberg. ”Vi kan inte ha den här typen av behandling med fysiska besök, där vi tar prover och lyssnar på brukarens självskattning – det måste ske löpande”.

Utöver att kontrollera utandningsluft och storlek på pupiller kan appen analysera ditt mående. Du behöver inte ha tagit ett första glas, utan ditt beteende kanske pekar på att du är i större risk. Det kan AI identifiera, så att åtgärd kan sättas in tidigare.

”Det här är ingen tvångströja, klienterna är tacksamma för det här – inte minst anhöriga. Hälften av landets kommuner har anammat den här metoden. Det är dyrt för samhället om man faller tillbaka i missbruk.”

Beroende handlar mycket om hur hjärnans belöningssystem fungerar. Även behandlingen arbetar med en form av belöning, i och med att man som brukare får kvitto på att man är ”duktig”, att man klarar av det här.

Katarina Goscpic, Karolinska Institutet
Katarina Goscpic, Karolinska Institutet

Katarina Gospic, forskare och läkare vid Karolinska Institutet, lyfte också VR, Virtual Reality, som ett effektivt verktyg i beroendebehandling.

”VR kan vara bra mot ångest. Man kan sitta i en trygg och skyddad miljö och möta sina svårigheter – utan att behöva vara rädd för konsekvenserna.”

Katarina Gospic lyfte också en mycket intressant fråga för vården; hur effektivt man använder – eller låter bli att använda – den enorma mängd data som vården själv har. Och den data som finns i omvärlden, som kan hjälpa oss med behandling, förutsägelse och egenvård.

”I vården samlar vi data i olika hinkar, blodprov i en hink och andra prover i andra hinkar. Sedan samlar vi beteendedata – även detta i en eller flera hinkar. Med AI kan vi få hjälp att hitta korrelationer.”

Den avslutande paneldebatten, då också några politiker deltog, kom att åtminstone beröra AI och digitalisering i perspektivet storebrorssamhälle. Här kan jag själv tycka att det är dags att lämna exemplet ”man har googlat på något och så får man reklam för samma sak i flera veckor”. Vi måste lära oss att skilja på digitalisering i sig och usel tillämpning av densamma.

Så, vad var – i mitt tycke – lite nytt med detta seminarium, jämfört med vad jag hört om vård och digitalisering de senaste åren i Almedalen? För det första, som sagt, att det fanns konkreta, sjösatta tillämpningar att visa upp (även om jag gärna hade sett mer av detta i detalj) samt inte minst att representanter från vården ställde sig positiva till denna utveckling. Jag har full förståelse för att vårdchefer kan känna sig utmattade inför alla som ska in och pilla i deras verksamhet, men tidigare år tycker jag att tongångarna varit direkt avvisande.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

ett × tre =

Uppåt