Om du ställer frågor till webbplatsens besökare så får du ett besked. Om du granskar deras ögonrörelser kan du få helt andra svar. Eye tracking visar var fokus faktiskt finns.
I går hade Funka öppet hus och jag hann med ett kort besök. Funka arbetar med tillgänglighet i olika former, och är väl mest (av mig i alla fall) känt för sitt arbete med webbplatser och andra digitala tjänster. En av de metoder som Funka använder – och visade upp i går – är eye tracking, där man registrerar hur användarens ögon rör sig över en skärm.
Vad är fördelen med eye tracking? Det finns säkert fler, men den stora vinsten med att följa användarens blick är, tycker jag, att ”ögonen inte ljuger”. Om du som testar en webbplats sitter bredvid en användare, så resonerar ni kanske om uppgiften, användaren kanske inte vill verka dum osv. Hur ögonen rör sig över skärmen avslöjar vad vårt oreflekterade undermedvetna fokuserar på.
Vad fokuserar din webbplats på? I många fall vill vi som tar fram webbplatser fokusera på många saker, helt enkelt därför att det finns mycket som vi vill – och ska – publicera. Men orden fokus och mycket står i motsats till varandra. Försöker du fokusera på många saker, så har snart allting fallit ur fokus.
Hierarki är inte automatiskt fokus
Traditionellt bygger vi webbplatser med en ganska fast hierarki. Huvudmeny, undermenyer, kategorier, puffar, sökfunktion, genvägar… Och längst ned i silon: Sidan med information som besökaren vill åt. För webbplatsens avsändare är huvudmenyn kung, men eye tracking-studier kan visa att många besökare struntar i den.
En testperson som fick uppgiften att leta fram information om utskänkning på Göteborgs Stads webbplats ägnade inte huvudmenyn något intresse alls. I stället granskade personen intensivt de genvägar som finns i mitten av förstasidan. Och hittade ganska snart informationen. På Stockholms stads webbplats gjorde jag själv det motsatta; uppgiften ”när har Forsgrénska badet öppet på söndag” kändes ändå rätt möjlig att hitta under menyvalet Kultur & Fritid. Där fanns den, men det ska sägas att ”längre ned” i strukturen hade jag problem (men det är en annan historia).
Det bör väl påpekas att mitt inlägg inte handlar om någon jämförelse mellan dessa två webbplatser. Frågan är mycket mer komplex, men just i det här fallet så var det tydligt hur en tänkt hierarki bryts upp av oss som använder en webbplats.
Eye tracking motverkar självcensur
Vilka slutsatser man drar beror på sammanhanget, uppgiften, personliga preferenser hos testpersonen och mycket mer. Framförallt ska man givetvis dra slutsatser baserat på att man testat på många människor; annars klafsar man bara ned i tyckarträsket. Men även om du bara skulle testa din webbplats på en enda person med eye tracking så skulle du få fram detta: Resultatet ligger nära hur den här personen faktiskt resonerade sig fram till den sökta informationen. Ofiltrerat.
Eye tracking-studier kan på ett ganska hänsynslöst sätt berätta vad som faktiskt fungerar och vad som bara är i vägen.
Foto: SMI Eye Tracking