Senast uppdaterat den 26 maj 2012
När ska svenska företag och organisationer sluta att skicka nyhetsbrev på måfå? Lyssna på vad kunderna vill ha, annars berättar de gärna för andra vad du gör för fel.
I Dagens Nyheter den 2 januari 2010 skriver Ursula Mueller en insändare, där hon uppmärksammar att den dåliga mobila täckningen på landsbygden gör de erbjudanden som Telia presenterar i sina nyhetsbrev ointressanta för henne som kund – eftersom hon bor just på landsbygden.
Jag ska inte gå in på sakfrågan, utan peka på två saker i Ursulas insändare som säger en hel del om hur lätt det är att misslyckas med nyhetsbrev.
För det första: Tjata inte ut mottagaren med erbjudanden som är intressanta för dig som avsändare. Så här skriver Ursula:
Jag fick nyligen – för tredje gången denna månad – Telias e-brev med glada julerbjudanden. Tyvärr är Telias nyhetsbrev ingen glädjekälla för oss landsortsbor…
I slutet av insändaren kommer Ursula med ett förslag, som många företag och organisationer skulle hörsamma:
Jag hoppas bara att Telia så småningom kommer på den fiffiga idén att skicka ut två olika nyhetsbrev: ett för dem som bor i storstan och ett annat för de andra drygt 1,9 miljoner medborgare som bor i gles- och landsbygd.
Det kanske inte är det mest relevanta indelningen (och är i sammanhanget väl närmast en sarkasm), men det handlar om att de flesta som skickar nyhetsbrev och andra erbjudanden tror att ett budskap passar alla i alla målgrupper. Det gör det kanske, ibland. Men ganska sällan, särskilt om man har en så stor och bred träffyta som Telia.
Många är idag skeptiska till e-post som kanal. Men svårigheterna att nå fram ska nog inte skyllas på mediet, utan på att svenska företag och organisationer i det stora hela är usla på att hantera e-post.
Det är bara att fråga Ursula och andra kunder. Lyssna på vad de vill ha, istället för att gissa.